Andra djur på gården

Nedan kan du läsa om de andra djuren som finns på Stall Plugghästen. Läs om mina charmiga åsnor och om hur mina katter har fått sina namn. Mina kaniner som barnen får gå ut med i koppel och getter som får ströva fritt. Dessutom kan du läsa om mina höns och min påfågel Filip.

Påfågel

En påfågel är en prydnad för varje gård. Filip är född 2015.

Åsnor

”Vad har man en åsna till?” – är en av de vanligaste frågorna jag får. ”Jag tycker om åsnor”, lyder det enkla svaret. Åsnor är säkert de mest missförstådda och misshandlade djuren i världen men också de djur som fortfarande arbetar mest för sina ägare i tredje världen. Många, många fattiga människor i u-länderna är beroende av en åsna för sin försörjning. Åsnorna bär allt från vatten, grönsaker som skall säljas till byggmateriel och bränsle. De bär sina ägare på ryggen.

Åsnor är kloka, charmiga och otroligt vänliga djur. De är som stora gosedjur. Här i Sverige är det inte så vanligt att privatpersoner har åsnor men de som har dem har alla upptäckt åsnans  inneboende kvalitéer. Mina åsnor ”används” mest som stora kramdjur – en nog så viktig uppgift.

Åsnan är också det bibliska djuret framför andra. Vilka roliga gudstjänster det skulle bli med åsnors medverkan! Capella (numera avliden) och Polo har varit med på Ulricehamns kyrkas upplevelsevandring kring jul ”Till Betlehem”. Capella har också deltagit i en passionsgudstjänstvandring vid Timmele kyrka. Så modiga var de inte att de bjöd med Capella in i kyrkan men jag vet att det förekommer på andra håll.

”Envis som en åsna” – stämmer nog bra men jag som även har shetlandsponnyer kan lika gärna säga ”envis som en shetlandsponny”. Envishet kan tolkas som en mycket bra egenskap dvs. uthållighet att arbeta länge under hårda förhållanden och då tänker jag på alla åsnor som sliter i fattiga länder och alla shetlandsponnyer som stretade på och drog kolvagnar i gruvorna i Storbritannien.

Den ljusgråa åsnan ovan är Pocahontas: En mycket snäll och försynt åsna. Hon är väldigt söt eftersom hon har lång man till skillnad från de flesta andra åsnor som har ståndman. F. 2009.

Harry, på bilden i mitten, kom tillsammans med Pocahontas höten 2013. Då var han hingst och väldigt hingstig och stökig så han blev kastrerad tämligen omgående. Pigg och framåt. F. 2004.

Polo, på nedersta bilden, är en bra ridåsna

Katter

Jag älskar katter. Kunde jag bara ha ett enda eget djur så vore det en katt. De är mjuka och trofasta vänner. Bor man på landet är de också en nödvändighet eftersom de håller stugan och omgivningarna intill fria från gnagare. Alla mina katter är kastrerade. Det finns så många katter ändå som ingen vill ta hand om och som bara dumpas än här och än där.

När jag väljer namn till mina djur så försöker jag hitta namn ur böcker. Toulouse heter en av kattungarna i Aristocats. Fridolf heter en av Fritz och Fridas kattungar ur Pelle Svanslös.

Den nya katten Marie är allas kelgris. Så fort det kommer ridbarn så kommer hon till stallet för där finns alltid någon vars famn hon kan få hoppa upp i – och det är det bästa hon vet.

Jag har fått en bedårande liten kattunge, en brittisk korthårskatt, fast hon  är egentligen lite för långhårig. Hon heter Esmeralda. jag kom på namnet eftersom hennes färg kallas lila och i Elsa Beskows böcker om Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin så har just Tant Gredelin en kattunge som heter Esmeralda.

Kaniner

Mina kaniner är dvärgkaniner. De bor ute året runt. Ofta får jag kaniner från andra människor som har tröttnat på sina. Kaniner är trevliga djur som passar för barn. På ridlägren får barnen hjälpa till att sköta kaninerna och att gå ut med dem i koppel är väldigt populärt.

Bamse är en vädurkanin. Han är väldigt tam och vill gärna ligga på rygg när man håller honom i famnen.

Trassel heter ”Trassel” eftersom han är långhårig och pälsen vill gärna trassla ihop sig.

Trollet och Trassel är faktiskt kullsyskon även om man inte kan tro det. De bor i var sin bur för de slåss.

Get

Jag har alltid önskat mig en afrikansk dvärgget. Jag har alltid tyckt att de verkar vara extremt barnvänliga djur och det har visat sig stämma bra. Geten har fått sitt namn efter min andra namngivningsmetod – almanacksmetoden – hon heter Olivia eftersom hon är född den 15 april 2007.

Olivia får gå fritt på gården – det är svårt att stänga in en get.

Höns

Att ha höns pickande och sprättande på gårdsplanen anser jag höjer livskvalitén väsentligt. För att inte tala om nöjet att hämta in nyvärpta ägg från hönshuset. Tyvärr har idyllen en baksida eftersom nu på försommaren har en räv varit framme och försett sig från ett ”färdig- dukat bord”. (Räven tog även min vackra påfågel Picasso). Till slut var det bara en höna kvar. Eftersom hon värper bra stängde jag in henne i hönshuset för en tid. För att hon inte skulle dö av ensamhet fick jag en tupp och några gamla hönor av en vän. Nu öppnar jag åt dem lite då och då när det är folk på gården. Det känns väldigt tråkigt att aldrig kunna släppa ut dem i gröngräset.